Chattis bästa läxhjälpen ever ...

Vådan av att dela foton på barnen




Från album till sökmotor – vad händer med våra barns digitala fotspår?

De flesta av oss växte upp med fotona fint ordnade i ett familjealbum. Dagens barn växer upp med sina bilder på nätet – ofta offentliga, sökbara och tillgängliga för en publik världen över.

Att dela vardagsögonblick känns naturligt. Men vad händer egentligen när dessa bilder får ett liv bortom vår kontroll, i takt med att tekniken utvecklas?

  • Sökmotorer indexerar automatiskt. Offentliga bilder kan lagras i databaser långt efter att originalinlägget raderats.
  • AI-modeller tränas på öppna källor. Barnbilder kan användas för att lära maskiner att tolka ansikten, kroppsspråk och miljöer – ofta utan föräldrarnas vetskap.
  • Manipulation blir allt enklare. Med generativ AI kan ett foto omformas, placeras i nya sammanhang eller användas i syntetiskt innehåll utan att du vet om det.
  • Digitala fotspår är svåra att radera. Även om du tar bort ett inlägg kan kopior finnas kvar på servrar, i arkiv eller hos tredje part. 
  • Bilder på barn är mer än bara minnen. De är data. Och data lever vidare.

Vad kan vi göra?

Som föräldrar och vårdnadshavare kan vi dela medvetet: fundera över vem som kan se bilderna, vilka plattformar vi använder och om vårt barn skulle vilja att just den här bilden finns kvar om tio år.

Som skolbibliotekarier kan vi lyfta dessa frågor i undervisningen. Låt elever reflektera över sitt eget digitala fotspår och vad det innebär att växa upp i en tid där allt dokumenteras. Bjud in vårdnadshavare till samtal om digital integritet.

Det handlar inte om att sluta dela helt – men om att förstå konsekvenserna. Digital integritet är inte bara teknik – det är en demokratifråga och en del av våra elever och barns framtida självbestämmande.

Vidare läsning: AI, bildmanipulation och barns utsatthet

Här är tre artiklar som visar hur tekniken förändrat spelplanen – och varför delning av barnbilder kräver större eftertanke än någonsin:

  • En analys från Monash University om hur AI-verktyg används för att skapa syntetiska bilder av barn. Artikeln visar hur lättanvända dessa verktyg blivit – även för personer utan teknisk bakgrund – och hur de bidrar till en växande deepfake-ekonomi.

  • Europeiska parlamentets rapport från juli 2025 beskriver hur deepfakes påverkar barn särskilt hårt. Den lyfter risker som grooming, bildmissbruk och falsk representation – samt behovet av AI-lagstiftning och digital kompetens.

  • En brittisk forskningsöversikt som kartlägger hur generativ AI påverkar barns säkerhet online. Fokus ligger på bildförvanskning, syntetiskt innehåll och hur AI kan användas för att skapa trovärdiga men falska bilder av barn.



Kommentarer