"Jag skojar ju bara" - Politisk kommunikation i förklädnad

Ungas ordförråd blir allt sämre - informationskompetensen påverkas


Våra ungdomar blir allt sämre på att hantera och förstå svåra ord. Detta framgår av  en artikel i Forskning.se som presenterar en forskningstudie av Gustafsson och Håkansson från Lunds universitet; Ord på prov: En studie av ordförståelse i högskoleprovet. Denna utveckling har vi som lärare eller skolbibliotekarier länge följt.

Det akademiska språket blir ett språk med många "vita öar" av bristande tolkning hos eleverna. Utöver det sociala  ordförråd som tonåringarna använder i sin kommunikation på sociala medier krävs också att de kan hantera och omfatta ett ordförråd som de ska använda under informationshantering. Ordförrådet handlar också om den överföring av ord som föräldrarna ger sina barn. Har föräldern dåligt ordförråd blir det svårare för barnet att komma i fatt.

Följderna av det bristande ordförrådet gör att det bl a blir svårt att undervisa i MIK eftersom eleverna inte har de språkliga grundläggande verktygen för att söka efter information, än mindre utvärdera vad de finner. Bristen på ordförråd medför att förmågan att identifiera relevant information blir dålig.

En studie av skotska tonåringars informationskompetens och sökfärdigheter visar att tonåringarnas förmåga att identifiera relevant information och sökresultaten var dålig (Brazier, Walton och Harvey).  Eleverna visade också bristande medvetenhet om sin egen prestanda och kompetens. De hade själva stor tilltro till sin expertis  - den s k Dunning Kruger effekten.

Det räcker inte med att undervisa eleverna en gång och sedan tro att de kan det! Studien ovan av de skotska ungdomarna visar att även om eleverna fått en viss informationskompetensutbildning året innan undersökningen, tyder resultaten på att vi - skolbibliotekarier och lärare - ständigt måste jobba med att hjälpa skolelever att hantera och använda information på olika sätt.

Att behärska ett bra ordförråd, att förstå och använda synonymer, är och kommer att vara av avgörande betydelse i vår digitala tidsålder med kraven på att kunna söka igenom och använda oändliga mängder tillgänglig information effektivt. Där har - vi som skolbibliotekarier, lärare och vårdnadshavare - en avgörande betydelse för hur väl elevernas möjlighet till digital delaktighet blir.

Lässtimulans och MIK går hand i hand!



Källor

Brazier, D., Walton, G., & Harvey, M. (2019). An investigation into Scottish teenagers’ information literacy and search skills In Proceedings of ISIC, The Information Behaviour Conference, Krakow, Poland, 9-11 October: Part 2. Information Research, 24(1), paper isic1819. [19 sept 2019] http://InformationR.net/ir/24-1/isic2018/isic1819.html

Lunds universitet (2017). Unga allt sämre på svåra ord. Forskning.se https://www.forskning.se/2017/08/31/unga-allt-samre-pa-svara-ord/ [19 Sep. 2019].

Gustafsson, A. W., & Håkansson, D. (2017). Ord på prov: En studie av ordförståelse i högskoleprovet. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap; Nr. A75). Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. https://portal.research.lu.se/portal/files/30000236/Ord_pa_prov2017.pdf
[19 sept 2019]

BIld av rawpixel från Pixabay

Kommentarer