Den svåra konsten att lära om

Nya perspektiv på undervisningen i källkritik


Lärare och skolbibliotekarier har en viktig uppgift när det gäller att öka den digitala kompetensen hos eleverna. En färdighet som handlar om att kunna hantera informera men också att producera information.

Årets rapport från internetstiftelsen visar det sig att knappt 4 av 10 internetanvändare har fått utbildning i källkritik. Denna "utbildning" innebär för en tredjedel att de tagit del av webb- eller tidningsartikel. Undervisning i att tänka och reflektera är betydelsefull för mottagandet av falska nyheter.

Gordon Pennycook en kanadensisk forskare (som förövrigt vunnit Nobelpris för osannolik forskning :-)) och D G Rand menar att “the present results suggest that there is hope for education or training – aimed at shifting people from reflexive open-mindedness to reflective open-mindedness – to improve the tendency of individuals to fall for fake news and other types of bullshit”.(Pennycook and Rand, 2017) De tillägger i en senare artikel att “our evidence indicates that people fall for fake news because they fail to think; not because they think in a motivated or identity-protective way”. (Pennycook and Rand, 2018) Forskarna fortsätter: “This suggests that interventions that are directed at making the public more thoughtful consumers of news media may have promise” (Pennycook and Rand, 2018).

Med andra ord: Undervisning i källkritik gör nytta! M e n källkritiken är så mycket mer än att bara diskutera hur trovärdig källan är.

Källkritik var så mycket enklare förr. Eller i alla fall levde jag väl i en förenklad källgransknings bubbla. Visst var Vem - Vad -Varför - Hur ledord och gällde i högsta grad, men filterbubblor, AI och annat pratade jag inte om då med mina elever. Inte heller diskuterades kognitiva skevheter och det sociala spelet.

Åsa Wikforss bok, Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender,  har inspirerat mig till nya infallsvinklar som är viktiga att diskutera med eleverna.

  • hur socialt betingad kunskapen är
  • att vi reflekterar över våra egna perspektiv och känslor
  • hur lätt och sårbara vi är för det falska och osanna
  • hur lätt vår hjärna styr oss i vissa riktningar; att ta den snabbaste vägen eller i riktning mot vad vi redan tycker…
Fakta och tyckande finns överallt omkring oss. Hur lätt är det inte för sändaren att förstärka budskapet genom att manipulera våra känslor? Blir vi upprörda eller arga är det mycket svårt att tänka kritiskt. Då bara reagerar vi - eller rättare sagt klickar iväg vidare. Och det är ju det som är syftet. En händelsekedja som bör belysas i all undervisning kring källkritik.

Vi simmar alla runt i ett informationshav med våra individuellt specialslipade glasögon och täckande skygglappar. Individuellt slipade alltefter hur vi tolkar världen och efter vilka grupper och preferenser vi utgår från.

Hur kan vi, som jobbar som skolbibliotekarier och lärare, bemöta desinformationen när vi ställs inför den av våra elever? Hur får vi de som tror på det här att överväga andra tankar - i synnerhet om det appellerar till dig eller till en grupp som du tillhör. Skulle någon försöka övertyga dig om att du har fel, blir du ännu fastare i din övertygelse. Att försöka övertyga en tonåring om att hen är utsatt för falska fakta - är ingen lätt uppgift.



Läsa mer:

Internetstiftelsen (2019). Svenskarna och internet 2019 https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/ [2019-10-15]


‌Pennycook, G. & Rand, D. G. (2018, senast uppdaterad mars 2019). Lazy, not biased: Susceptibility to partisan fake news is better explained by lack of reasoning than by motivated reasoning. http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3165567 [2019-10-23]


Pennycook, Gordon and Rand, David G ( 2019), Who Falls for Fake News? The Roles of Bullshit Receptivity, Overclaiming, Familiarity, and Analytic Thinking . https://ssrn.com/abstract=3023545 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3023545 {Hämtad 2019-10-27]

Wikforss, Åsa (2019). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender . Första pocketupplagan Stockholm: Fri Tanke. 262 sidor.



Bild av OpenClipart-Vectors från Pixabay

Kommentarer