Glad påsk!

Hur mycket får barnböcker skrämmas?

 


Alla minns vi väl de där skräckhistorierna om Svarta Madam och andra hiskeligheter som kunde gömma sig i mörkret när man var ensam och liten. Vi minns hur vi med skräckblandad förtjusning skrämde varandra med den ena historien mer fasansfull än den andra. Sen i vår ensamhet i nattens mörker manades alla dessa skräckfantasier fram än värre.

Jag läste Barnlitteratur och rädsla. Om konstenatt skrämma barn av Björn Sundmark som i sin inledande text berättar om hur han som scoutledare tillsammans med kolleger vid lägerelden byggde upp ett skräckscenario för barnen genom att berätta spökhistorier.  Han konstaterar att både vuxna och barn har ett behov av att bli skrämda. Sundmarks essä för oss tillbaka i historien genom barnlitteraturens olika skrämselversioner fram till våra dagar då han analyserar två böcker: Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson och Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark och Per Gustavsson. Den första berättelsen med en underliggande oro och vag hotfullhet och den andra med ett medvetet val att gå in och skrämma barnen. Läs och begrunda! Intressant fokus för vår egen läsning av barnböcker med skräcktema.


Sundmark, B. (2020). Barnlitteratur och rädsla : Om konsten att skrämma barn. Finsk tidskrift , (3–4), 71–83.  http://www.finsktidskrift.fi/wp-content/uploads/2020/06/FT_3-4_2020_webb.pdf

Image by creatifrankenstein from Pixabay 

Kommentarer