Jag hänger inte med! Visst, jag fattar att jag inte är ensam om att känna så och att många har svårt att hålla sig kvar på de snabba AI-kurvorna utan att ramla av. För till viss del gäller det ju att hänga på så gott det går för att inte bli helt utkastad ut i den där sfären där avståndet till förståelse blir till ett jättegap som man senare då inte kan sig över.
- Den förstår olika medier (har multimodalitet).
Tidigare AI-modeller var ofta bäst på text men Gemini kan arbeta med både text, bilder, video, ljud och kod samtidigt.
Exempel:
Du kan filma en krånglig instruktionsvideo, ladda upp den och be Gemini: "Gör om den här videon till en steg-för-steg-guide med bilder och förklara på enkel svenska för en 10-åring"
- Modellen har ett stort "arbetsminne" (kontextfönster)
Exempel: Du kan ladda upp flera olika texter i ett svep för att sedan kunna ställa frågor på hela materialet. T ex: ""Var i de här rapporterna nämns källkritik och hur skiljer sig författarnas syn på ämnet? Eller "Jämför dessa dokument och sammanfatta de gemensamma nämnarna."
- Gemini 3 skapar interaktiva läromedel på kort tid
I stället för att bara ge ett svar i text kan Gemini 3 bygga saker.
Exempel: Om en elev kämpar med ett ämne, kan du be Gemini att skapa interaktiva flashcards eller en simulering baserad på en text. Chatboten kan förvandla en PDF till en quiz eller en visuell layout som gör det lättare för eleven att förstå.
- Språkmodellen kan tolka svårläst material, som t ex handskriven text på olika språk.
Exempel: Gemini 3 kan t ex användas för att översätta anteckningar från nyanlända elevers modersmål direkt till svenska.
- Genom att prompta och beskriva önskemål till hur uppdraget ska utföras får du resultat.
- Klicka på plus-ikonen om dokument ska laddas upp
- Klistra in en länk till en video på YouTube direkt i chatten m m.
- Klicka på "Skapa Gems" i menyn. Ge den instruktioner. Till exempel: "Du är en expert på källkritik för högstadieelever. Din uppgift är att granska länkar som jag klistrar in och förklara för en 14-åring varför källan är pålitlig eller inte, baserat på kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens."
https://sites.google.com/site/asneryd/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vita_huset
https://www.independent.co.uk/topic/white-house
https://www.foxnews.com/category/politics/executive/white-house
Här är resultatet:
Hej! Vad kul att du vill slipa på dina källkritiska förmågor. Att kunna skilja på vad som är sant, vinklat eller rent av fejk är lite av en superkraft idag.
När vi granskar källor använder vi de fyra källkritiska kriterierna:
Äkthet: Är källan vad den utger sig för att vara?
Tid: Är informationen aktuell eller för gammal?
Beroende: Är det en förstahandskälla, eller berättar de bara vad någon annan sagt?
Tendens: Finns det ett intresse av att påverka dina åsikter? (Vinkling)
Här är min genomgång av länkarna du skickade:
De officiella källorna (Hög pålitlighet för fakta)
Bedömning: Mycket hög pålitlighet för vad svenska regeringen gör.
Varför: Det är en myndighetssida. Den är äkta och en förstahandskälla (oberoende). Men kom ihåg: den har en tendens eftersom den presenterar regeringens politik från deras perspektiv.
Bedömning: Mycket hög pålitlighet för officiella uttalanden från USA:s president.
Varför: .gov betyder att det är en officiell statlig sida i USA. Precis som med svenska regeringen är det en förstahandskälla, men den är politiskt vinklad för att få presidenten att framstå i bra dager.
Nyhetsmedier (Granskande men med olika stil)
https://www.dn.se/ (Dagens Nyheter)
Bedömning: Hög pålitlighet.
Varför: En seriös morgontidning med ansvarig utgivare. De följer pressetiska regler. De är oftast en andrahandskälla (rapporterar om händelser), men de faktakollar noga.
https://www.independent.co.uk/
Bedömning: Bra pålitlighet. En stor brittisk tidning. De är seriösa men kan ha en politisk dragning (liberal), vilket påverkar deras tendens.
Bedömning: Pålitlig för nyhetshändelser, men har en stark tendens.
Varför: Fox News är kända för att vara konservativa (höger). Du kan lita på att en händelse har ägt rum, men sättet de förklarar varför den hände är ofta vinklat.
https://www.aftonbladet.se/ & https://nyheter24.se/
Bedömning: Ganska bra, men var vaksam.
Varför: Detta är kvällstidningar/sajter som lever på klick. De prioriterar snabbhet (tid) och dramatik. De är sällan "fejk", men de kan vinkla rubriker hårt för att få dig att klicka.
Specialfallen (Här måste du vara extra vaksam!)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vita_huset
Bedömning: Bra startpunkt, men inte en slutkälla.
Varför: Wikipedia är ett beroende av andra källor (en sammanställning). Vem som helst kan ändra där, även om de flesta fel rättas snabbt. Kolla alltid källhänvisningarna längst ner på sidan!
Bedömning: VARNING! Inte den officiella sidan.
Varför: Många tror att det är Vita husets sida, men det är en privatägd domän. Förr i tiden var detta faktiskt en porrsida, och senare en politisk debattsida. Den brister på äkthet om du letar efter officiell info.
https://sites.google.com/site/asneryd/
Bedömning: Låg pålitlighet för skolarbeten.
Varför: Detta är en privat hemsida skapad på Google Sites. Vi vet inte vem som skrivit den eller om informationen är uppdaterad (tid). Här är det svårt att bedöma både äkthet och kunskap.
Sammanfattning: Om du ska skriva ett skolarbete om USA:s president, välj .gov-sidan för fakta, men läs gärna DN eller Independent för att se hur andra granskar vad presidenten gör!
Vill du att jag förklarar mer ingående hur man ser skillnad på en "nyhet" och en "opinion" (åsikt) på någon av de här sidorna?
Kommentarer
Skicka en kommentar