Hur utformar vi ett lärande där AI används på ett sätt som utvecklar elevens tänkande istället för att ersätta det?
.... och hur är det egentligen det där med kopplingen AI och fusk?
- Är det fusk att använda AI?
- Är det rättvist?
Förutsättningarna för eleverna i klassrummet har aldrig varit helt rättvisa – och det gällde långt innan AI kom in i skolan.
Tänk dig två elever.
Den ena sitter kvar ensam efter skolan och försöker formulera om en text för fjärde gången. Hemma finns det ingen som kan hjälpa till med att förstå uppgiften eller ge återkoppling på texten.
Den andra eleven kommer hem till en förälder som har möjlighet att med sin kunskap bidra i handledningen till eleven hemma vid köksbordet. Argumentationen diskuteras, språket förbättras och eleven får hjälp att förstå vad som kan utvecklas innan arbetet lämnas in.
Båda eleverna lämnar in sitt eget arbete.
Men bara en av dem har haft hjälp och kvalificerad handledning.
Den här hjälpen vid köksbordet har aldrig kallats för fusk. Tvärtom betraktas läxhjälp och engagerade föräldrar som något naturligt. Vissa elever har tillgång till det. Andra har det inte.
Det är mot den bakgrunden med AI i lärandeprocessen som behövs diskuteras.
AI skapade inte ojämlikheten
Skillnader i hemförhållanden, utbildningsbakgrund, ekonomi och tillgång till stöd har alltid påverkat elevers möjligheter att lyckas.
Gör AI den redan existerande ojämlikheten större eller mindre?
AI kan användas som en tänkande partner.
En elev kan be AI förklara ett svårt begrepp på flera olika sätt.
- Be om exempel.
- Få återkoppling på ett resonemang.
- Ställa följdfrågor tills förståelsen växer fram.
- Ingen fråga är för enkel eller för dum.
- AI blir en handledare som ständigt finns tillgänglig.
Men AI kan också användas på ett helt annat sätt.
En elev kan ge chatboten en prompt, kopiera svaret och lämna in det som sitt eget arbete utan att förstå innehållet.
Det är inte lärande.
Vad händer då om vi förbjuder AI?
Ett generellt AI-förbud kan kännas som den bästa lösningen för att komma undan med fusket i skolan.
Men gör det undervisningen mer rättvis och neutral?
Den elev som redan har tillgång till kunniga föräldrar eller läxhjälp har fortfarande kvar sitt stöd.
Så frågan är ju inte om AI-används utan det avgörande är hur den används.
- Använder eleven AI för att förstå?
- För att utveckla sitt resonemang?
- För att få återkoppling?
- För att våga ställa frågor?
Då fungerar AI som en handledare.
Eller använder eleven AI för att slippa tänka? Då har tekniken ersatt lärandet.
Vi måste bli bättre på att se det här.
AI utmanar våra sätt att undervisa och bedöma.
Om en elev kan lämna in ett färdigt arbete utan att förstå innehållet, då är kanske inte det största problemet tekniken.
Då behöver vi fundera över vad vi faktiskt bedömer.
AI kommer inte att försvinna. Frågan är därför inte om elever kommer att använda AI, utan hur vi hjälper dem att använda den på ett sätt som utvecklar deras tänkande.
I dagens lärande blir det allt viktigare att bedöma det som är genuint mänskligt: förståelse, omdöme, kreativitet, problemlösning, kritiskt tänkande och förmågan att föra ett resonemang.
Vad betyder detta för dig som lärare eller skolbibliotekarie?
- Diskutera med eleverna var gränsen går mellan handledning och att lämna över sitt tänkande.
- Starta dialoger med eleverna om hur de på bästa sätt kan samtala med AI i lärandet.
- Låt eleverna visa hur de har använt AI under arbetsprocessen – inte bara vad de lämnar in.
- Jämför AI-stöd med annan hjälp elever kan få hemma. Är skillnaden egentligen så stor?
- Fundera över om uppgiften bedömer en färdig produkt eller elevens förståelse.
- Ställ frågan: Minskar den här användningen av AI en ojämlikhet – eller förstärker den den?
AI-bild från Gemini
Kommentarer
Skicka en kommentar