Världen är full av fantastiska frågor

Samtidigt som Norge nu infört ett totalförbud mot generativ AI för elever i årskurs 1–7, talade Googles chefstekniker Ben Gomes i juni inför japanska studenter om något helt annat. Han valde att inte fokusera på tekniken i sig, utan på lärande, nyfikenhet och människans förmåga att ställa frågor. Ett intressant perspektiv i en tid då AI-debatten annars kretsar kring risker, fusk och automatisering.

Där ligger också kärnan i det jag tror är det viktigaste med AI i skolan: inte svaren, utan frågorna. En vanlig sökmotor ger dig ett svar och stannar där. En språkmodell fungerar annorlunda – svaret på en fråga öppnar nästan alltid för nästa. Man frågar, får ett svar, upptäcker något man inte tänkt på, och ställer en ny fråga. Det är precis den mekaniken som kan väcka nyfikenhet, om den får rätt förutsättningar.

Och det är ett viktigt om. Ett samtal med en AI blir bara meningsfullt om man har en grund av baskunskaper att stå på – annars blir frågandet ytligt, och man har svårt att avgöra om svaren är rimliga. Nyfikenheten behöver alltså näring från två håll: kunskap att utgå från, och frågor som för en vidare.

Ben Gomez resonerar på liknande sätt i talet och i rapporten The Future of Learning. Kunskap är fortfarande viktig, men framtidens utbildning behöver i högre grad utveckla kreativitet, kritiskt tänkande, problemlösning, samarbete och förmågan att fortsätta lära genom hela livet. Lärande beskrivs där inte som att fylla huvudet med svar, utan som att utveckla en livslång lust att utforska världen – en tanke som känns befriande i en tid då mycket av skoldebatten annars handlar om mätningar, resultat och kontroll.

När information finns överallt och svaren bara är en chattfråga bort, förändras förutsättningarna för undervisning. Elever behöver inte mindre kunskap, men de behöver också förstå hur frågor formuleras, hur svar granskas och hur olika perspektiv vägs mot varandra. Det är just här skolbibliotekarier och lärare får en särskilt viktig roll. Vi har under lång tid arbetat med informationssökning, källkritik och medie- och informationskunnighet – kompetenser som nu visar sig vara helt centrala för att navigera i ett samhälle där AI allt oftare fungerar som mellanhand mellan människor och information.

Kanske är det just detta vi behöver påminna oss om när AI förändrar utbildningen: världen är fortfarande full av fantastiska frågor. Att hjälpa elever att upptäcka dem kan vara viktigare än någonsin.

Den viktigaste frågan bör därför inte vara om elever ska få använda AI eller inte. I stället handlar det om vilka frågor de kan ställa, hur de ska värdera svaren – och hur de kan använda dem för att lära och förstå världen bättre.

Rapporten: Gomes, B., Phillips, C., Manyika, J., Ibrahim, L., & Matias, Y. (n.d.). November 2025 AI and the Future of Learning. https://services.google.com/fh/files/misc/future_of_learning.pdf

Google Japan. (2026, June 9). The future of learning in the AI age. Google. https://blog.google/products-and-platforms/products/education/future-learning-ai-era/

‌

‌