Tipsa skolledare om AI-assistent för rektorer

Stupar skolbiblioteken på mållinjen?



Kanske har du läst Kalle Güettlers reportage om skolbiblioteken i Opsis Kalopsis?

Som gamla skolbiblioteksrävar har både Güettler och jag upplevt kampen och uppbyggnaden av att få uppmärksamhet och fokus på skolbiblioteken. Genom våra föreningar, de regionala skolbiblioteksföreningarna och Nationella skolbiblioteksgruppen, lyckades vi slutligen sätta skolbiblioteksverksamheten på agendan hos Skolverket. Med hjälp av Annette Holmqvist, bl a genom Kolla källan, har Skolverket fått en förståelse för området skolbiblioteksverksamhet. Skolverket ger idag goda råd och tips på hur god skolbiblioteksverksamhet ska drivas.

Gott så väl. Men hur lovvärt detta webbstöd än är så faller dessa kloka guldkorn ut i ett blåsigt ingenting där vinden får blåsa hur den vill.

Tänk om undervisningen i skolan skulle ske på så lösa boliner.

Jag håller fullkomligt med Kalle om att det är grundbulten som saknas! 

Grundfundamentet där allting vilar på. Man kan inte bygga hus utan att sätta det på en rejäl grund. Den minsta vindil gör annars att huset skakar och vid nästa stormby rasar hela huset ihop. 

Håller skolbiblioteksverksamheten på att stupa på mållinjen?

Vi måste få till en struktur uppifrån och ner - det kan inte fortsätta som det gjort - nedifrån och upp.

Det är flera knutar som ska lösas upp.
  1. Central statlig styrning för verksamheten måste ske.
  2. Styrning och innehållskrav måste fastställas, som passar en adekvat skolbibliotekarieprofession på 2020-talet och framåt.
Skolbibliotekens position inom skolområdet är svag, både när det gäller att finnas i det allmänna medvetande och i form av konkreta verksamheter (Schultz Nybacka 2019, s 14).

Hur blir man skolbibliotekarie? Vilka ämnen läser man? Hur gör man praktik?
Finns det egentligen någon utbildning till skolbibliotekarie? Eller kan vem som helst jobba som det? … och vad krävs av en skolbibliotekarie egentligen?  

Okej. Visst vet jag att det är underförstått att det är en bibliotekarieutbildning som är grunden. Men förbereder den för ett jobb som skolbibliotekarie? Det räcker inte med en valfri kurs på 7,5 hp för att klara de utmaningar som jobbet kräver. (Till skillnad mot ämneslärarens verksamhetsförlagda utbildning som förläggs på grundskola eller gymnasieskola - 30 hp.)

Bibliotekarieutbildningen är en bred grundutbildning som ger behörighet att jobba på olika bibliotek - bibliotek som är ganska lika i grunden. Men skolbibliotekets arbetsmiljö, krav och inriktning skiljer sig rejält från övrig biblioteksverksamhet. Det är två olika världar.

Det är också brist på skolbibliotekarier. Att få sökande till landsorten är väldigt svårt.

Urvalet blir mycket begränsat. Detta konstaterar också Karin Martinsson, utredare på Svensk biblioteksförening. Hon konstaterar att eftersom i princip alla bibliotekarier som utbildas får jobb, finns det inga över för att bemanna skolbiblioteken.

Här visas också en knut i det hela. De som vill utbilda sig till bibliotekarier vill jobba på bibliotek - inte i skolan och på skolbibliotek.

Karin Martinsson fortsätter:

... arbetet som skolbibliotekarie ställer helt andra krav än andra bibliotekarietjänster.
– Det är väldigt många som tycker att det är svårt att vara skolbibliotekarie. Man jobbar ofta ensam och det är ett stort ansvar.

Skolbiblioteksverksamheten befinner sig mitt emellan skol- och biblioteksväsendet -  varken fisk eller fågel.

Här har vi ytterligare en stor knut! Det ä r helt annorlunda att arbeta på ett skolbibliotek! Jag har sett många bibliotekarier som "råkat" hamna på ett jobb som skolbibliotekarie. En situation som tyvärr blir ohållbar både för den enskilda bibliotekarien och för verksamheten i skolan.

För att fungera i skolmiljön behöver skolbibliotekarien ha en mängd kunskaper som tyvärr inte omfattas av nuvarande allmänna bibliotekarieutbildning. Som skolbibliotekarier behövs bl a :
  • Kunskap om behov och förutsättningarna för barns lärande. Att teoretiskt och praktiskt kunna stimulera och handleda både enskilda elever och en hel klass i olika åldersspann och med olika förutsättningar. Där både praktik och teori integreras.
  • Förmåga att både självständigt ,och i samarbete med pedagogerna, planera, genomföra, utvärdera och vidareutveckla undervisning och handledning.
  • Kunskap om sociala relationer och konflikthantering.
  • Kunskap om skolans organisation och styrdokument
  • Dessutom krävs mycket mer digital kunskap – MIK. Skolbibliotekarien, men sin informationskompetens i botten, skulle kunna ha stor betydelser för lärarnas digitala kompetens och deras förmåga att använda digitala medel i undervisningen.  Det räcker inte med grunden som bibliotekarieutbildningen ger i att säkert och kritiskt kunna källgranska. Digital kompetens omfattar en inställning och förförståelse för ett nyfiket, öppet och prövande förhållningssätt till nya digitala verktyg och där färdigheten att själv kunna producera och kommunicera med olika digitala verktyg är en viktig del.
När vi började kampen för skolbiblioteksverksamhetens uppbyggnad 1998, fanns inte skolbiblioteken på Skolverkets agenda - t o m Svensk Biblioteksförening var ganska laid back. Gnistan tändes med starten av Skolbibliotek Syd, och sedan Skolbibliotek Öst. Snabbt efter kom Skolbibliotek Väst och Mitt. Svensk Biblioteksförening vaknade till och specialgrupp för skolbiblioteksverksamhet skapades inom föreningen. Nationella Skolbiblioteksgruppen spände musklerna -  och snart stod vi alla med en fot inne i Skolverkets tambur. Skolbiblioteksverksamheten kom in i lagboken. Skolinspektionen tog med inspektion av skolbiblioteken i sina översyner. 

Nu står vi här framme vid mållinjen .... men fortfarande möts vi av följande alltför vanliga skolbiblioteksbild 2020:
 ... inget centralt ansvar, ingen skolbibliotekarie, skolbiblioteket nerpackat i kartonger, dubbla huvudmän, två chefer, delad tjänstgöring mellan folkbibliotek och skolbibliotek. 
Tillbaka till den där grundbulten som Kalle Güettler efterlyser och som håller allt samman….. 

Vem tar över facklan och för den moderna skolbiblioteksverksamheten över mållinjen? Vem tar tag i grundbulten och fogar allt samman?

______________________________________


Om  Kalle Güettler:
Barn- och ungdomsboksförfattare, lärare, skolbibliotekarie mm och stor kämpe under många år för skolbibliotekens existens i våra skolor. Ordförande i Nationella Skolbiblioteksgruppen under flera år.  


Läs mer:
Biblioteksbladet.se. (2019). Svårt att rekrytera. [online] Available at: http://biblioteksbladet.se/svart-att-rekrytera/ [Accessed 10 Mar. 2020].

Schultz Nybacka, Pamela (2019). Värdet av skolbiblioteket: en verksamhet för hållbar utbildning och bildning. [Stockholm]: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi


Utbildningsplaner:


Bild:
Peggy und Marco Lachmann-Anke från Pixabay

Kommentarer