Vem sitter bakom skärmen?

Vem sitter bakom skärmen?
Det är en fråga som borde poppa upp för våra elever - och även hos oss själva - varje gång de öppnar en app, scrollar ett flöde eller reagerar på ett inlägg. I informationsmiljöerna vi nu rör oss i, är det inte längre självklart att den som talar till oss faktiskt är den vi tror.

Helsingborgs Dagblads artikel - Ängelholms största Facebookgrupp styrs av ett fejkkonto - med granskningen av Facebookgruppen Det händer i Ängelholm, visar hur sköra våra digitala gemenskaper kan vara. Gruppen har 26 000 medlemmar och fungerar som en lokal informationskanal med ämnen allt från elpriser till äldres livssituation. Grundaren bakom gruppen gömmer sig bakom ett fejkkonto som formade samtal, drev engagemang och påverkade stämningar i denna grupp på det digitala torget. 

Flera av de mest aktiva profilerna visade sig ha AI-genererade profilbilder. Andra använde bilder som lånats från helt andra sammanhang. Flera inlägg verkade vara skapade för att väcka starka känslor och maximera engagemang. Några försvann när journalisterna började ställa frågor. 

Artikeln är ett utmärkt underlag för undervisning i medie- och informationskunnighet. Det finns många uppslagsvinklar som pekar på frågor som ligger mitt i deras egen digitala verklighet. När vi pratar MIK i skolan fokuserar vi ofta på artiklar, nyhetssajter och tydliga avsändare. 

Men elevernas digitala vardag består av så mycket mer med inlägg från människor de tror är vanliga användare - Konton som ser ut att vara grannar, klasskompisar, föräldrar – men som kanske inte existerar alls.

Det finns flera viktiga frågor för både vuxna och unga att ställa när vi öppnar våra sociala medier, bl a de sociala mediernas påverkansfaktorer och ursprungsidentifiering.

• Vem står bakom ett konto?
• Hur vet vi att en person finns?
• Varför sprids vissa inlägg snabbare än andra?
• Hur påverkas vi när innehållet spelar på känslor snarare än fakta?
• Och vad händer med tilliten i ett samhälle när vi inte längre vet om våra digitala grannar är människor, AI-genererade identiteter eller någon som försöker påverka oss?

Hela artikeln av Clara Fors Wisbyse och Alexandra Wendt Höjer är ett ypperligt lektionsunderlag. Artikeln kan användas flera gånger om och fokusera på olika exempel och nedslagsområden.

• AI-genererade bilder
• falska identiteter
• känslomanipulation
• engagemangsoptimering
• algoritmer
• påverkan utan tydlig avsändare
• digital tillit
• demokrati
• källkritik

Nedan hittar du också några utkast på frågor som kan diskuteras tillsammans med eleverna:

Diskussionfrågor

Vem är personen bakom profilen?

Om identitet

• Vem vill personen att du ska tro att han eller hon är?
• Hur många olika identiteter kan en människa ha på internet?
• Är en anonym profil automatiskt oärlig?
• När blir anonymitet ett skydd?
• När blir den ett verktyg för manipulation?

Om förtroende

• Varför litar vi mer på någon som verkar vara "en vanlig människa"?
• Vad händer om den personen visar sig ha ett helt annat syfte?

Om dolda agendor

• Måste någon ljuga för att manipulera dig?
• Kan man tala sanning men ändå försöka styra dina åsikter?
• Hur märker man det?

Om relationer

Om du spelar online med samma person varje kväll i ett år:

...Känner du då personen? Eller känner du bara den identitet personen valt att visa?

Om sociala medier

• Vem tjänar på att du blir arg?
• Vem tjänar på att du blir rädd?
• Vem tjänar på att du engagerar dig?

Om demokrati

• Om en och samma person kan skapa tio olika profiler ... hur många röster har personen då i det offentliga samtalet? Är det fortfarande ett demokratiskt samtal?

Om känslor och påverkansmetoder som drivmedel

Utgå från bildexempel som medvetet spelar på vår empati för att få oss att reagera – även när berättelsen bakom kanske inte är sann. Bilder som åsiktsmässigt påverkar oss som läsare i en viss riktning.

Här får man in både bildanalys och propaganda.

Analysera:

• Vilken känsla försöker bilden väcka?
• Vilket budskap förmedlas utan att det sägs rakt ut?
• Hur förändras betydelsen när samma bild får en annan bildtext?

Om demokrati och tillit

Diskutera:

• Vad händer om många inlägg i en lokal grupp skapas av falska profiler?
• Kan människors politiska uppfattningar påverkas?
• Vad händer med tilliten till andra människor?
• Vad händer med lokalsamhället om man inte längre vet vem som är verklig?
• Föreställ dig att hälften av inläggen i den största lokala Facebookgruppen i din kommun skrivs av personer som inte existerar. Vilka konsekvenser skulle det få? (Skrivuppgift)

________

LÄS: Wisbyse, C. F., & Wendt Höjer, A. (2026, June 14). Ängelholms största Facebookgrupp styrs av ett fejkkonto. HD. https://www.hd.se/angelholm/angelholms-storsta-facebookgrupp-styrs-av-fejkkonto/

```