Bildkunnighet: En nyckel i det psykologiska försvaret
Desinformation pekas ut som ett av de största globala hoten, enligt Världsekonomiskt forum 2025. Det har skett ett snabbt skifte där visuellt material blivit centralt för hur desinformation sprids. Med generativ AI skapas väldigt realistiska bilder och videor, vilket gör visuell desinformation till en akut samhällsfråga. Men fortfarande ligger debatten främst på tekniska lösningar och reglering av digitala plattformar, medan behovet av stärkt bildkunnighet hos både elever och allmänhet nästan helt saknas i diskussionen.
I rapporten Bildkunnighet och beredskap utgiven av Myndigheten för psykologiskt försvar. (2026) konstateras att situationen för bildkunnighet i Sverige idag är mycket otillfredsställande. Bildkunnighet (visuell litteracitet) är en nödvändig kompetens. Det definieras som förmågan att producera, tolka och kritiskt granska visuella budskap. Bildkunnighet definieras som förmågan att både kritiskt tolka och självständigt producera bilder, där det egna skapandet ses som en nyckel till djupare analysförmåga.
Den historiska synen på text som "fakta" och bild som "underhållning" har lett till att bilden som påverkansverktyg underskattats. Eftersom barn och unga idag främst konsumerar nyheter via bilddominerade sociala medier, skapar avsaknaden av systematiskt arbete med bildkunnighet en sårbarhet för desinformation som i förlängningen hotar Sveriges motståndskraft och det psykologiska försvaret.
Bildkunnighet bör vara en hörnsten i den bredare kompetens som finns i MIK, som handlar om att navigera i ett komplext informations- och medielandskap. Forskningsöversikten visar att bildkunnighet dessutom är central för att kunna motstå desinformation. Det betyder att avsaknad på bildkunnighet båda för barn och unga och för allmänheten och centrala samhällsfunktioner kan utgöra ett hot mot Sveriges motståndskraft och säkerhet. Mot den bakgrunden kan man konstatera att kunskapen om, och spridningen av bildkunnighet, idag är mycket otillfredsställande. (Sidan 31)
Det finns ett akut behov av visuell litteracitet! Vårt samhälle domineras av bildflöden, särskilt bland barn och unga där videobaserade plattformar som TikTok ofta är den främsta nyhetskällan. Detta skifte är kritiskt eftersom:
- Bilder bearbetas effektivare: Människan konsumerar bilder snabbare än text och minns dem bättre.
- Sanningshalt: Bilder fungerar ofta som "mentala genvägar" och uppfattas som bevis för att något faktiskt har hänt, vilket ökar ett budskaps trovärdighet.
- Emotionell påverkan: Visuellt material väcker starkare känslor, vilket desinformationsaktörer utnyttjar för att skapa splittring eller sprida cynism.
- Generativ AI: Utvecklingen av AI gör det nu möjligt att snabbt och billigt skapa realistiska men falska bilder och deepfakes, vilket undergräver tilliten till autentiskt material.
Skolan pekas ut som den viktigaste platsen för att nå barn och unga. Studien konstaterar att nuvarande utbildningsstrukturer är otillräckliga, då bildämnet har låg status och källkritik ofta fokuserar för ensidigt på skriftlig information. För att möta dessa hot föreslås bland annat strategiska satsningar på skolan och lärare (skolbibliotekarier nämns överhuvudtaget inte!) .
I rapporten Bildkunnighet och beredskap utgiven av Myndigheten för psykologiskt försvar (2026) identifieras flera viktiga frågeställningar som spänner över demokratiska utmaningar, säkerhetspolitik och pedagogik.
- Hur kan bildkunnighet stärka Sveriges motståndskraft mot visuell desinformation?
- Vilken roll spelar bildämnet i skolan för psykologiskt försvar?
- Hur påverkar generativ AI behovet av nya visuella kompetenser? Hur påverkar generativ AI vår syn på sanning och autenticitet?
- Räcker det att kunna "läsa" (avkoda) bild, eller måste vi också kunna "producera bild? Kräver det praktisk kunskap i bildskapande för att fullt ut förstå hur bilder kan manipuleras? Hur kan eget bildskapande öka den kritiska förmågan?
- Vilka utmaningar finns med att verifiera AI-genererat material?
- Rapporten pekar på att bildkunnighet ofta hamnar i skymundan i arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK) Vilka konkreta insatser behövs, för att höja bildkunnighet hos barn och unga, allmänheten och centrala samhällsfunktioner? Hur kan skolan rustas för att ge barn och unga nödvändig bildkunnighet?
EN STOR MISS I RAPPORTEN: INTE ETT ORD I RAPPORTEN NÄMNER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHETEN SOM RESURS!
_____
Bildkunnighet och beredskap | Myndigheten för psykologiskt försvar. (2026). Mpf.se. Författare: Isabelle Karlsson, Hedvig Ördén, Tarja Karlsson Häikiö, Magdalena Malm
Kommentarer
Skicka en kommentar