1. Vad säger studien egentligen?!
– Kontrollera att artikeln är publicerad i en kvalitetsgranskad tidskrift – eller om den är en preliminär studie (preprint). Maria Gunther pekar på att mängden forskning som inte hunnit peer-review ökar, och att man behöver fråga sig om slutsatserna verkligen är underbyggda.
– Läs abstraktet och syftet: Vilken fråga ställdes? Vilken metod användes? Hur stor är studiens omfattning?
– Var försiktig med ord som “unik” eller “banbrytande” – de kan indikera överdriven marknadsföring av forskningsresultat.
2. Är metoden och resultatet trovärdiga?
– Undersök om metoden är beskriven tydligt: Vilka deltagare eller prover användes? Finns risk för systematiska fel?
– Är resultatet statistiskt signifikant, och vad menas med “signifikans” i detta sammanhang? Fråga dig vad som inte är visat.
– Fråga: Har andra forskare utanför studien kommenterat den?
3. Hur placeras studien in i ett större sammanhang?
– En ensam studie är sällan tillräcklig för att dra stora slutsatser. Maria Gunther betonar att vi måste sätta forskningen i ett större sammanhang och undvika att resultat blir “ensamma röster”.
– Se efter om det finns tidigare forskning som bekräftar eller motsäger resultatet, och om forskarna själva har diskuterat begränsningar.
– Uppmuntra elever att fundera över: Vilka intressen kan finnas bakom forskningen – finansiering, kopplingar till industri, osv?
Här kommer också en liten checklista som kan användas i arbetet med eleverna.
Checklista: Så granskar du en vetenskaplig artikel
1. Källan
☐ Är artikeln publicerad i en vetenskaplig tidskrift (inte bara på en webbplats)?
☐ Är den granskad av andra forskare (peer review)?
☐ Finns författarnas namn, titel och lärosäte tydligt angivna?
☐ Är artikeln en preprint (ej färdiggranskad)?
2. Innehållet
☐ Vad är syftet eller forskningsfrågan?
☐ Vilken metod användes (enkät, experiment, intervju, litteraturstudie)?
☐ Hur många deltagare eller prover ingick – är det tillräckligt stort underlag?
☐ Är resultaten statistiskt och logiskt rimliga?
☐ Redovisas osäkerheter och begränsningar i studien?
3. Sammanhanget
☐ Stämmer resultaten med tidigare forskning?
☐ Har andra forskare kommenterat eller bekräftat resultaten?
☐ Finns det intressekonflikter – t.ex. finansiering från företag som kan gynnas?
☐ Är slutsatserna försiktigt formulerade, eller låter de överdrivet säkra?
4. Presentation och tolkning
☐ Används korrekta källhänvisningar i artikeln?
☐ Går det att tolka siffror och diagram på ett begripligt sätt?
☐ Hur rapporterar media om studien – stämmer deras tolkning med originalet?
☐ Vad säger forskarna själva om vad som ännu inte är bevisat?
5. Din egen bedömning
☐ Kan du förklara med egna ord vad studien visar – och vad den inte visar?
☐ Skulle du lita på denna källa i ett skolarbete – varför eller varför inte?
Skriv gärna ut checklistan och låt eleverna ha den som stöd vid arbeten med att utvärdera forskningsartiklar i samhällskunskap, naturvetenskap eller svenska. Den tränar både källkritik, läsförståelse och vetenskapligt tänkande – färdigheter som är än viktigare idag än än någonsin!
Att väcka denna medvetenhet hos eleverna gör också att de bättre kan förstå hur kunskap skapas och kommuniceras i samhället. Som skolbibliotekarie blir du en vägledare i denna process.
_________
LÄS artiklarna här:
Gunther, M. (2025, November 5). Forskare: ”Den största vetenskapliga krisen någonsin”. DN.se; Dagens Nyheter. https://www.dn.se/varlden/forskare-den-storsta-vetenskapliga-krisen-nagonsin/Gunther, M. (2020, April 26). Maria Gunther: Så känner du igen pålitliga forskningsresultat. DN.se; Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/maria-gunther-sa-bedomer-du-vetenskap/
AI-bild från Gemini

Kommentarer
Skicka en kommentar