Skolbiblioteksverksamhet utan konturer och struktur

Jag läser med sorg i hjärtat artikeln av Magdalena Ivarsson, Biblioteksutvecklare, Lärande i Sverige AB och Sten Ivarsson, Mediatekssamordnare, Trelleborgs Kommun - Vill vi verkligen ha bibliotek i skolan? i Vi Lärare och reflekterar tillbaka till tiden då några eldsjälar och jag startade Skolbibliotek Syd - just på grund av de här frågorna: Skolbiblioteksverksamheten som ingen tar ansvar för! LÄS ARTIKELN!

Det är ett märkligt fenomen med denna oreglerade verksamhet som kallas skolbibliotek.

Själv har jag i dagarna skrivit ett brev till Kulturenheten vid Region Skåne där jag ställer frågor kring skolbiblioteksverksamheten i Skåne ... som ju inte hör till Region Skånes bord .....Vems bord hör det till?!

Nedan kan du läsa vad jag skrev:

---

Nu när vi står inför ett historiskt skifte – den nya lagen som träder i kraft 1 juli 2025 och som kräver att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek – borde det vara ett tillfälle för samling, strategi och satsning. Men i stället växer oron både i media och i mitt nätverk av skolbibliotekarier. Oron för att vi, just när målet är inom räckhåll, riskerar att snubbla på mållinjen.

Bakgrund
Skolbibliotek har länge haft en svag och splittrad ställning i skolans värld. Trots lagstiftning och goda ambitioner har vi aldrig byggt den stabila grund som krävs. Skolbibliotekarier saknar ofta pedagogisk utbildning, och det finns ingen yrkestitel specifikt som skolbibliotekarie. Tjänsterna är spretiga – delade mellan folk- och skolbibliotek, ofta utan tydlig ledning eller organisatorisk hemvist. Det saknas både vision och vägledning från regional och statlig nivå.

Rapporten av Maria Heimer ”Skolbibliotekets rum och bemanning” på uppdrag av Region Östergötland (2025) visar tydligt att dessa strukturella brister kvarstår. Den konstaterar också att bristen på bibliotekarier är akut – ca 2000 saknas nationellt. Det är särskilt svårt att rekrytera till landsbygden och mindre orter. Samtidigt går digitaliseringen snabbt, och med AI:s genombrott ökar kraven på skolbibliotekariens roll som vägvisare i den digitala djungeln.

Kärna – det vi nu behöver
Skolbiblioteksverksamheten är varken fullt ut en del av skolvärlden eller bibliotekssektorn. Den hamnar ofta mellan stolarna – utan tydlig styrning, utan samordning. Det behövs ett omtag. Jag vill därför peka på några nödvändiga delar i det bygge vi måste resa tillsammans:

1. Central styrning och tydliga krav
   Vi behöver nationella riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten. Dessa måste omfatta både bemanning och verksamhetsinnehåll, så att skolbiblioteket inte reduceras till en bokhylla i korridoren eller till utbrända skolbibliotekarier i grundskolan med ansvar för 2000 elever.
2. Professionell skolbibliotekariekompetens för 2020-talet
   Skolbibliotekarien måste ha:
• Förståelse för barns lärande och skolans pedagogik
• Förmåga att samverka med lärare i undervisningen
• Kunskaper i konflikthantering och skolans styrdokument
• Hög digital kompetens och en nyfiken, prövande hållning till AI och MIK
  – allt detta utöver traditionell biblioteks- och informationskunskap.
3. Regionalt ansvarstagande och kompetensutveckling
   Region Östergötland pekar ut riktningen med ett tydligt regionalt uppdrag: att initiera samverkan, driva förändring, genomföra kompetenshöjande insatser och stötta både folk- och skolbibliotek.
   Region Skåne har tidigare varit en föregångare, inte minst genom eldsjälar som Elisabeth Håkansson och de länsövergripande insatserna i dåvarande Kristianstads län.

Avslutande frågor till Region Skåne
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till er:

• Hur arbetar Region Skåne just nu med skolbiblioteksutveckling?
• Vilka riktade insatser pågår för att möta lagändringen den 1 juli?
• Finns det en strategi för kompetensutveckling av skolbibliotekarier i länets kommuner?
• Vilka personer eller enheter inom Region Skåne har verksamhetsansvar för skolbiblioteksområdet?
• Hur kan Skåne dra lärdom av det arbete som gjorts i Östergötland?

Avslutning
Vi har en unik möjlighet att forma framtidens skolbibliotek – men det kräver ledarskap, samverkan och riktade satsningar. Jag hoppas att Region Skåne vill axla en ledande roll i detta arbete. Skolbiblioteket är inte bara en plats – det är en funktion som stärker skolans demokratiska uppdrag, främjar kritiskt tänkande och rustar eleverna för en komplex informationsvärld.

Jag ser fram emot era svar och är öppen för vidare samtal om hur vi tillsammans kan bygga en hållbar skolbiblioteksverksamhet i Skåne.

Med vänlig hälsning,
Monica Nilsson-Ehrenstråle

Blogg: www.skolbiblioteksresursen.se

---