PISA 2029 har ringt. Någon behöver svara

Nu har det första utkastet på ramverket för PISA 2029 område MIK. kommit. Visserligen endast ett första utkast. Dock mycket läsvärt - och värt att återkomma till flera gånger. 

När vi nu börjar ana konturerna av PISA 2029 och det ingående området medie- och AI-kompetens, framgår det tydligt: det här är inget som en enskild lärare – eller skolbibliotekarie – kan fixa på egen hand. Uppdraget är helt enkelt för stort, för komplext och för avgörande för elevernas lärande.

Om elever ska utveckla de förmågor som PISA lyfter fram – kritiskt tänkande, etisk medvetenhet, informationsförståelse och kreativt skapande i en AI-präglad värld – krävs ett nära och medvetet samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Det är i mötet mellan ämnesundervisningens innehåll och skolbibliotekets kompetens kring informationskompetens som måste till för att få det att funka.

Frågan är alltså inte om vi ska samarbeta – utan hur vi organiserar skolan så att det faktiskt sker

PISA texten understryker att mediekunskap och AI‑kompetens bygger på stabila grundkunskaper och färdigheter. Elever kan inte förväntas tänka kritiskt, uttrycka sig kreativt, fatta etiska beslut, ta socialt ansvar eller delta aktivt i samhället om de inte är säkra läsare, har en stark bas i naturvetenskap och matematik, behärskar vetenskapligt kritiskt tänkande och har mött ett brett spektrum av kunskaper, centrala idéer och arbetssätt inom både samhällsvetenskap och humaniora.

PISA-texten fortsätter med att konstatera att medie- och AI‑kompetens är ett ämnesövergripande ansvar som angår alla skolans ämnen. För att elever ska kunna utveckla dessa förmågor behöver undervisningen stödja ett undersökande och nyfiket lärande som formar flexibla, aktiva och kreativa tänkare. Arbetssätt i vilka eleverna får möjlighet att arbeta med kritisk och innovativ problemlösning.

Att kontinuerligt träna digitala färdigheter och datalogiskt tänkande är en central del av detta arbete – utan dessa byggstenar blir det svårt för eleverna att utveckla en hållbar och djup medie- och AI‑kompetens. 

PISA-texten tar upp förutsättningar för god medie- och AI -kompetens med bland annat god kännedom om tillgängliga sökmotorer, AI-verktyg och andra informationskällor. Kompetenta elever inser att sökresultaten påverkas av användarhistorik, plats, popularitetsmått och kommersiella intressen snarare än av ren informationsnoggrannhet eller kvalitet.  De förstår också hur AI-rekommendationssystem formar, prioriterar och anpassar innehållets synlighet och rangordning (översatt av DeepL)

Men även betydelsen av att skapa tas upp i materialet. Remixkultur, gemensamt skapande och open‑source‑projekt öppnar nya vägar för elever att utveckla sin kreativitet och bidra till kollektivt kunskapsbyggande och berättande. AI‑verktyg kan användas både för att generera idéer och automatisera repetitiva moment, men också för att möjliggöra helt nya former av konstnärligt och litterärt uttryck. Samtidigt väcker dessa verktyg komplexa frågor om originalitet, upphovsrätt, etiskt ansvar och transparens.

När elever rör sig i detta föränderliga kreativa landskap behöver de förstå relevant immaterialrätt och upphovsrättslagstiftning, liksom de etiska konsekvenserna av att anpassa eller återanvända befintliga verk. De behöver också kunna granska sin egen roll som ”medskapare” i samspelet mellan människa och maskin och hitta en hållbar balans mellan mänsklig intention och maskinstödd produktion.  Ansvarsfulla innehållsskapare som dessutom måste reflektera över de sociala effekterna av sina bidrag och sträva efter att arbetet de gör är konstruktivt, inkluderande och etiskt hållbart.

Jag hoppas Skolverket läser - och kanske vaknar....

LÄS HÄR