Skönhetsfilter och självobjektifiering på TikTok

 

När filtret blir spegeln – om skönhetsfilter, självbild och digital övervakningskultur

En forskningsstudie från Stockholms universitet och Örebro universitet visar hur skönhetsfilter på TikTok inte bara förändrar hur unga kvinnor ser på sig själva – utan hur de tränas att granska och döma både sitt eget och andras utseende på ett helt nytt sätt.

Forskarna analyserade 67 TikTok-videor taggade med #beautyfilters för att undersöka hur skönhetsfilter används – och vad det gör med användares självbild och relation till skönhetsideal. Resultaten är oroande.

Enligt studien förstärker skönhetsfilter det som forskarna kallar självobjektifiering – att se sig själv utifrån, genom en yttre och bedömande blick. Universitetslektor Lame Kenalemang-Palm vid Stockholms universitet formulerar det så här i studien:

“Användningen av skönhetsfilter förstärker självobjektifiering. Genom att jämföra sina naturliga ansikten med filtrerade versioner börjar kvinnor se sig själva utifrån, genom en yttre, bedömande blick.”

— Lame Kenalemang-Palm, universitetslektor i journalistik, Stockholms universitet

Det blir enligt forskarna till en kritisk och analytisk granskning av utseende som sociala medier har bidragit till att normalisera. Användare tränas, menar de, att analysera och jämföra ansikten på mikronivå: vad är äkta? Vad är filtrerat? Resultatet blir ökad självkritik och en idealiseringskultur kring det "perfekta” utseendet. Filtret blir till ett ideal att sträva mot. 

Professor Göran Eriksson vid Örebro universitet understryker att tekniken aldrig är neutral:

“Filter är inte neutrala. De bygger på våra föreställningar om vad som är vackert och det påverkar hur vi ser på vad som är snyggt och vem som är snygg.”

— Göran Eriksson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Örebro universitet

Det är värt att stanna upp vid detta. De algoritmer och den teknik som ligger bakom populära skönhetsfilter är inte slumpmässiga – de återspeglar, och förstärker, specifika skönhetsideal: ljusare hud, slätare hy, större ögon, smalare näsa. Många av dessa ideal har tydliga kopplingar till etnicitet, kön och klass.

Reflektion för skolbibliotekarier och lärare

Den här forskningen ger oss ett utmärkt pedagogiskt ingångs-läge. Att diskutera skönhetsfilter med elever handlar inte om att vara förbudsivrare – det handlar om att bygga medvetenhet, kritisk mediekompetens och digital delaktighet på riktigt.

Några ingångar att ta med i undervisningen: 

•        Vem bestämmer vad filtren gör? Låt eleverna undersöka vilka skönhetsideal som är inbyggda i populära filter. Vems ansikte "förbättras” och vems förändras mest? Vem säger vad? Det öppnar för samtal om betydelsen av algoritmer, makt och representation. 

•        Den bedömande blicken. Begreppet digital-forensisk blick från studien kan vara ett kraftfullt samtalssöd: Märker eleverna att de granskar sig själva och andra på det sättet? Var lärde de sig det?

•         Forskning som spegel. Att läsa och diskutera vad faktiska forskare kommit fram till – inte bara TikTok-trender – ger eleverna verktyg att förhålla sig till digitala fenomen med nyfikenhet snarare än skam.

Källa: Studien är utförd av forskare vid Stockholms universitet och Örebro universitet och refereras i artikeln "Skönhetsfiltren i sociala medier får unga kvinnor att granska sitt utseende pånya sätt”, publicerad på Forskning.se. Citat och forskningsresultat i detta inlägg är hämtade direkt från den artikeln.

Vetenskaplig artikel
The “perfect” filtered look? A multimodal critical discourse analysis of TikTok #beautyfilters, Critical Studies in Media Communication.