"Jag skojar ju bara" - Politisk kommunikation i förklädnad

Tekarie - strategi för läsfrämjande

 




Skolbibliotekarien och läraren som kollegor

Här kommer delar av ett tidigare publicerat inlägg som har flera år på nacken (2007), men som jag tror fortfarande speglar hur gott och berikande samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie kan vara - i synnerhet i arbetet med läsfrämjande. En strategi som ger resultat och som sitter som hand i handske i den lässatsning som regeringen nu gör.

När jag jobbade som skolbibliotekarie på Björnekullskolan hade jag stor fördel av att kunna arbeta tillsammans med en lärare som hade viss tjänstgöring i skolbiblioteket. Den samarbetsvinst som blev följden kan inte nog betonas.   Jag låter här Petra - Tekarien - berätta med sina egna ord om hur hon såg samarbetet ur sitt lärarperspektiv. Texten publicerades första gången i boken Informationsfärdighet i praktiken - skolbibliotekarie och lärare i samverkan/Monica Nilsson (2007).

Från Tekariens horisont


I biblioteket är vi inte en lärare och en skolbibliotekarie, utan Biblio och Tekarien. Oavsett om jag arbetar med mina egna elever i biblioteket eller inte, så hjälper man som lärare alla elever som är där som behöver stöd eller tips. Det kan gälla tips på litteratur, var de hittar olika faktaböcker, hur de söker på Internet, eller att på olika sätt stödja och hjälpa dem med deras arbeten.  Samtidigt är det en självklarhet att en bibliotekarie och en lärare kan olika saker olika bra beroende på vår utbildning, och då får man fråga varandra till råds.


Vad ”kivar”vi om (har vi olika åsikter om)? 

  • Placering av böcker.

  • Kunskap kontra informationsfärdighet i elevernas självständiga arbete.

  • Lärarperspektiv (snyggt arbete, språkligt korrekt, omfattande kunskaper).

  • Bibliotekarie (förståelse, arbeta självständigt med sina källor och vara kritiska mot dem under arbetets gång).

  • Var ska böcker placeras som är inköpta för att lärare ska kunna förkovra sig i sina ämnen? Lärarna behöver ha tillgång omedelbart eftersom de alltid har brist på tid. 

Vi ”kivade” mycket mer i början. Nu är vi mer lika i vårt tänkande. Därför är det bra med ett biblioteksråd där nya människor tillför olika synpunkter och idéer. Eftersom jag är SO-lärare efterlyser vi ett NO-perspektiv i biblioteket. 

Som lärare respektive bibliotekarie har vi olika perspektiv.

Lärarens perspektiv

  • Följa nationella och lokala kursplaner samt nationella och lokala betygskriterier.

  • Eleverna ska uppnå kunskapsmål. Men det är också viktigt att skapa ett intresse för framtida studier eller skapa nyfikenhet som genererar till egen kunskapsinhämtning (söka sig till ny kunskap). Ny kunskap via böcker av olika slag, både ungdomslitteratur, faktaböcker och böcker i gränslandet mellan ungdom och vuxenböcker. Lika viktigt är visa på Internet som informationsresurs. Om man inte lär ut hur Internet kan vara en resurs i skolarbetet, så blir det aldrig mer än ett fritidsintresse där man chattar och spelar dataspel online.

  • Viktigt att arbeta med skolbibliotekarien för att få nya perspektiv på det självständiga arbetet. Som lärare har du ett kunskapsmål som det ibland är svårt att komma bort ifrån när man ska arbeta med att förbättra elevernas informationsfärdigheter i skolbiblioteket. I grunden har läraren och bibliotekarien inte samma perspektiv på projektarbete.

Eleverna ska alltid stå i centrum. Det är de som ska gynnas av samarbetet!

  • Om skolbibliotekarien är insatt i lärarnas sätt att arbeta och ännu bättre själv är delaktig i det, så blir skolbiblioteket en central resurs för alla eleverna. De är medvetna om att de kan få hjälp med inte bara informationssökning utan även med sitt arbete och tips på hur deras arbete kan bli bättre. 

  • Även svaga och yngre elever kan arbeta projektinriktat om de får mycket stöd och avgränsade områden att arbeta med. 

  • Gradvis höjer lärare och skolbibliotekarien nivån och kraven på elevernas arbeten. Därmed uppnår eleverna både de kunskapskrav som efterfrågas i betygskriterierna och färdighet i informationssökning.

  • När jag själv gick i skolan fick vi ett stort arbete i årskurs 9 där vi skulle arbeta självständigt. Det är mycket bättre att börja med mycket små arbeten och sedan förändra arbetsområdenas omfattning när eleverna blir äldre. Då kan eleverna uppnå höga kunskapsnivåer och förståelse i årskurs 8–9.

            [...]

Som Tekarie är jag en länk till övriga lärare

  • Jag sitter i ämneskonferenser. I mitt fall svenska och SO. Där berättar jag om nyinköpta böcker som vi kan använda oss av i vår undervisning eller rekommendera till elever som arbetar med ett arbetsområde.

  • Som lärare ser och hör jag vilka böcker som både elever och lärare tycker fattas i biblioteket. 

  • Ämnena och biblioteket har olika anslag på vår skola. Det är viktigt att man samarbetar och inte gör dubbelinköp. Därför är det bra att ha en fot i varje organisation. För att ytterligare minska risken för dubbelinköp försöker vi övertala alla ämnesgrupper på skolan att registrera sina inköp i bibliotekets katalog, även om böckerna inte kommer att ha sin plats där.

  • Jag åker med Biblio till BTJ:s litteraturgenomgångar. Där presenteras ofta böcker som jag som lärare kan använda direkt i min undervisning. Det är inte säkert att man som icke-lärare hade gjort denna koppling, för då vet man inte vad lärarna har att utgå från i sina ordinarie läroböcker.

  • Jag läser flera av de böcker som litteraturpedagogerna på BTJ tipsar om. Därefter ger jag dem till mina elever och har en aktiv dialog med dem om böckerna. Detta är mycket enkelt som lärare eftersom man sitter med eleverna när de läser i klassrummet och då är det bara att fråga vad de tycker om den nya boken. Då man känner eleverna väl får man en bra uppfattning om vilka böcker som fungerar till olika elever. Resultat: Böcker jag gillade inser jag senare inte var något för mina elever och vice versa.

  • Fyra led blir bara till ett tack vare att jag fått möjligheten att vara både lärare och Tekarie. BTJ, Bibliotekarie, lärare, elever och tillbaka.

  • På ämneskonferenser tipsar jag andra lärare om nya ungdomsböcker och när även de vuxna läser böckerna, ökar kraften i skolans läsprojekt.

  • Många skolor köper in klassuppsättningar för att läsa gemensamt. Där kan jag hjälpa till. Dessa böcker ska inte vara för populära (då har redan många elever läst dem) men ändå omtyckta. Det är viktigt att man inte köper in böcker på vinst och förlust i klassuppsättningar. Detta kan vi undvika genom vårt samarbete.

Lässtimulans

  • Jag läser mycket ungdomslitteratur. Har genom detta fått en ny uppfattning.

  • Uppdelning mellan årskurserna för att förenkla arbetet för oss. Jag har årskurs 8–9 och Biblio 6–7. Trots detta läser vi böcker som vi behöver hjälp med eller böcker som vi anser kan bli väldigt omtyckta.


Petra Axheimer, Björnekullaskolan Åstorp

Nu är det ju knappast så att alla skolbibliotekarier har förmånen av att ha en lärare någon timme i veckan i skolbiblioteket. Tillgången på en Tekarie är få förunnat. Men idag med de alarmerande rösterna kring barns läsförståelse är det väl värt för skolorna att hitta vägar för att ge barnen läslust. En Tekarie tillsammans med sin Biblio ger stora vinster tillbaka till både elever och lärare!

Bilden skapad med Bing Image Creator

Kommentarer