Framtiden står redan utanför skolans dörr

 

Det stormar utanför skolans dörr

Hur gärna vi än skulle vilja hejda AI-utvecklingen går den inte längre att ställa sig i vägen för. Det skulle vara som att försöka stoppa en tromb med utsträckta händer. Vi kan diskutera vilka AI-verktyg som ska användas i skolan. Vi kan begränsa dem, reglera dem eller förbjuda dem i vissa sammanhang. Men vi kan inte välja bort den påverkan som AI redan har på samhället – och därmed på våra elevernas liv och framtid.

AI-utvecklingen kommer att bli den största omvälvningen i mänsklighetens historia. Ändå finns det fortfarande en föreställning om att AI är ett specialområde för särskilt teknikintresserade. Något för IT-avdelningen, några entusiastiska lärare eller den där kollegan som alltid vill prova nya digitala verktyg. Den som själv inte använder AI kan lätt tänka att frågan inte angår honom eller henne.

Men AI är inte längre bara ett nytt digitalt verktyg. Tekniken påverkar hur information skapas och sprids, hur människor söker kunskap, hur arbetsuppgifter utförs och hur beslut kan fattas. Den förändrar förutsättningarna för makt, övervakning, manipulation, demokrati och mänsklig handlingsfrihet. Skolan kan välja bort vissa AI-tjänster – men den kan inte välja bort AI-samhället.

Framtiden har redan hunnit hit

Utvecklingen går nu otroligt snabbt. Medan vi fortfarande diskuterar om elever ska få använda chattbottar kan vanliga användare redan skapa och arbeta tillsammans med AI-agenter som planerar, söker information, skriver kod och genomför uppgifter över flera steg.

Sommaren 2026 inträffade något som tydligt visade vad denna utveckling kan innebära. Under en cybersäkerhetsutvärdering tog sig AI-modeller förbi de begränsningar som skulle hålla dem avskilda från internet. De kom åt delar av OpenAI:s egen forskningsmiljö och gjorde intrång i system hos AI-plattformen Hugging Face. Händelsen visade att avancerade modeller kan upptäcka och utnyttja oväntade vägar in i verkliga system. Det handlade alltså inte om en framtida, hypotetisk risk utan om någonting som faktiskt inträffade.

Det betyder inte att AI-agenter plötsligt har blivit onda självständiga varelser med egna avsikter. Men det betyder att systemen har blivit kapabla att agera över längre tid, kombinera många steg och finna lösningar som inte alltid har förutsetts av dem som byggt eller satt i gång dem.

Samtidigt saknas en internationell instans med verklig makt att hålla samman utvecklingen. Det finns ingen global motsvarighet till en myndighet som kan bestämma hur snabbt de ledande AI-företagen får gå fram eller ingripa när utvecklingen överskrider säkerhetsregler som är antagna gemensamt.

Till och med OpenAI:s chefsforskare Jakub Pachocki skriver nu att vi står inför en övergång till en värld med mycket intelligenta maskiner och att vi måste finna sätt att bevara människans handlingskraft och människovärde. När sådana varningar kommer från ledningen för ett av de företag som själva driver utvecklingen, bör de inte betraktas som en fråga enbart för tekniker och forskare. De angår oss alla. Pachockis text kan läsas hos OpenAI.

Två uppdrag bankar på skolans dörr

Samtidigt publiceras nu PISA 2025. Resultaten visar en kraftig försämring av läsförmågan i OECD-länderna. Mellan 2015 och 2025 sjönk det genomsnittliga resultatet i läsning med 28 poäng – den största nedgången av de tre undersökta kunskapsområdena. Även de svenska resultaten beskrivs som de svagaste sedan PISA-mätningarna började. OECD:s redovisning av PISA 2025 ger en mörk bild av utvecklingen. PISA 2029 kommer att fokusera på läsning, med naturvetenskap och matematik som mindre områden, och medie- och AI-kunnighet (MAIL) som det innovativa området.

Det är här skolbibliotekets båda stora uppdrag möts.

På den ena sidan står läsningen, språket och förmågan att förstå en text. På den andra står AI, informationspåverkan och behovet av att kunna samarbeta med – men också granska och ifrågasätta – intelligenta digitala system. Dessa båda uppdrag står nu och bankar på dörren till varje skola: den lilla skolan på landsbygden såväl som den stora skolan mitt i staden. Med en likvärdig utbildning.

En elev som har svårt att förstå en längre text får också svårt att bedöma ett välformulerat AI-svar. Den som saknar allmänbildning har färre hållpunkter för att upptäcka orimligheter, vinklingar och rena fel. Den som inte kan formulera en tanke, utveckla en fråga eller följa ett resonemang riskerar att nöja sig med det första svar som AI:n levererar.

AI kan hjälpa en elev att få en text förklarad, pröva olika perspektiv och komma vidare i sitt tänkande. Men för att samarbetet ska bli ett verkligt lärande måste eleven ha något att möta AI:n med: ord, erfarenheter, kunskaper, frågor och ett eget omdöme.

Läsförståelse blir därför inte mindre viktig i en värld där AI kan sammanfatta och skriva. Den blir viktigare. Allmänbildning blir inte överflödig när svaren finns ett knapptryck bort. Den behövs för att avgöra vilka svar som är rimliga, vad som saknas och vilka frågor som ännu inte har ställts.

Att följa utvecklingen är en del av uppdraget

Ingen lärare eller skolbibliotekarie kan följa allt som händer inom AI. Det går alldeles för fort. Vi behöver inte känna till varje ny produkt eller kunna använda varje nytt verktyg. Däremot behöver vi följa vad systemen blir kapabla till, vilka risker forskarna ser, hur lagstiftningen utvecklas och hur tekniken påverkar människors sätt att söka information, läsa, skriva och fatta beslut.

Detta är inte fortbildning för teknikens egen skull. Det handlar om att kunna förbereda eleverna för det samhälle de redan lever i och kommer att verka i.

Här har skolbibliotekarien en särskilt viktig roll. Skolbiblioteksverksamheten befinner sig mitt i mötet mellan språk, lässtimulans, kunskap, informationssökning, källvärdering och digital utveckling. Det är just där som de båda benen kan förenas: arbetet för starkare läsare och arbetet för kunniga, självständiga och kritiska användare av AI.

Det är också därför jag fortsätter att följa nyheter, forskning och diskussioner om AI och sprida vidare på min blogg på Skolbiblioteksresursen.se. Inte för att alla måste bli AI-experter och inte för att jaga varje nyhet som flimrar förbi. Utan för att vi tillsammans behöver försöka förstå vad som håller på att hända – innan förändringarna blivit så stora att skolan bara kan reagera på dem i efterhand.

Vi kan inte stoppa tromben.

Men vi kan lära oss att se vart den rör sig, förstå vilka krafter den för med sig och rusta våra elever för en värld där både läsförmåga och AI-kunnighet kommer att vara avgörande för deras möjlighet att tänka, välja och handla själva.

______________

Skrivet av Monica Nilsson-Ehrenstråle och språkgranskat med hjälp av ChatGPT samt AI-genererad bild av Gemini

Källor och för att läsa vidare:

Altman, S., & Jakub Pachocki. (2026, August 31). Built to benefit everyone: our plan. OpenAI. https://openai.com/index/built-to-benefit-everyone-our-plan/

Brockman, G. (2026, September 3). The Defender’s Window. OpenAI. https://openai.com/index/the-defenders-window/

‌Pachocki, J. (2026, September 6). An Alien Mind. OpenAI. https://openai.com/index/an-alien-mind/

Paris, Martine (31 aug 2026). OpenAI Hugging Face Attack: 70,000 AI Agent Messages—Sacrifice Yes. Forbes. https://www.forbes.com/sites/martineparis/2026/08/31/openai-hugging-face-attack-70000-ai-agent-messages-sacrifice-yes/

PISA 2025 Results (Volume I). (2026). In PISA. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/73451bc5-en ‌
PISA 2029 Media and Artificial Intelligence Literacy. (2026). OECD. https://www.oecd.org/en/about/projects/pisa-2029-media-and-artificial-intelligence-literacy.html

PISA 2029 (2026)https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/about/programmes/edu/pisa/publications/brochures/PISA-2029-Brochure.pdf
‌Skolverket. Pisa 2025. (2026). Skolverket.Se. https://www.skolverket.se/sok-publikationer/publikationsserier/rapporter/2026/pisa-2025 ‌https://www.skolverket.se/getFile?file=13433